Att gå vidare
Hur går man vidare? Läste krönikan som Malin skrivit i "fredag" om att hon skulle vara "vän" med sitt ex och att det är jättesvårt. Hur sjutton gör man.
Jag vill givetvis vara vän med honom. Men ändå vill jag inte träffa honom för det gör så ont. Vi är inte osams, vi har haft en jättekomplicerad relation som jag inte tänker gå in på av hänsyn. Under flera år har vi lärt känna varann. I våras blev det ett antiklimax när vi kunde verkligen träffas på "riktigt". Kändes kanon men sen frågade jag vad han ville med det hela. Om han såg någon framtid. Absolut svarade han. Efter det har det blivit kräftgång (baklänges) utan dess like. Antingen ångrade han vad han sa eller så är var det något annat. Hur som helst. Jag behöver mer. Jag kräver mer nu. Han kan inte ge mer just nu säger han. Pest eller kolera. Vilket väljer man.
Jag valde båda. Jag mår dåligt av att vara i ovisshet. Han får mig att må så fantastiskt bra när vi ses. Jag mår bra i flera dagar efteråt. Men när vi sen inte träffas på 2-3 veckor mår jag inte så bra. Jag vet, jag är nog korkad som trott att det skulle bli något annat mellan oss. Han är inte redo utan vill bara träffas nån gång ibland, på hans villkor. Känns väldigt trist att det blev så. Det gör ont i mig. Men vän kommer jag inte kunna vara än på länge. Attraktionen är för stark.
R - du betyder oerhört mycket för mig. Du rev mina murar utan att du visste det själv. Love you for that.
Kram alla där ute
